Hörneå bys hemsida www.becken.se
Byggnadsvård - Stolpbod - Artikel 1
I en serie artiklar kommer en stolpbod i Hörneå beskrivas. Stolpboden har figurerat på många ställen inom Becken-Webben. Enligt sägnen skulle man ha förvarat döda soldater i den under kriget med ryssen 1809.
Bild 1. Stolpbod i Hörneå, från en tid då den ännu stod öppet i terrängen. Årtal då fotot togs är okänt, och personen känns inte igen. Uppenbart är att boden förtjänade som vara bakgrund för den unga damen.
Det finns fler stolpbodar i byn, men just denna har uppmärksammats i diverse sammanhang som dels välbevarad dels gammal. En besökare från Västerbottens Museum funderade ifall boden är äldre än årtalet 1775 som är skrivet på en stock ovan dörren. Årtalet kunde möjligen härröra från då en andra våning timrades på. Den undre våningen och dörren upplevs ha gamla anor. En dendrokronolgisk undersökning kunde ge svar, vilket inte gjordes.
Bild 2. Dörren till stolpboden. Dörrens nedre vänstra hörn är uppsågat, vilket sägs vara gjort av barn i byn under en tid då gården stod uthyrd vid mitten av 1900-talet. Historien säger att barnen inte lyckades öppna dörren. Istället tryckte man upp en golvplanka underifrån och tog sig in. En lekplats som berättas ha varit rolig, men hade negativ effekter på diverse värdesaker som förvarades i boden i väntan på att ägarna flyttade tillbaka till gården.
Stolpbod heter den då den stod på stolpar i de knuttimrade hörnen. Boden var lyft ovan mark, ett sätt att hålla fukt och råttor borta. Inne i boden förvarades spannmål och annat värdefullt. Det som ofta innebar slutet för dessa bodar var då hörnstolparna och dess ramverk under byggnaden ruttnade upp. Så hade även skett i detta fall.
Bild 3. Boden var placerad bakom ett stenparti, inte den bästa platsen kan man tycka. I förgrunden från vänster Judith Engström (gift Johnson, faster till Skribenten), i mitten Ebba Engström (farmor till Skribenten) och den till höger tros vara Algot Engström (farfars bror) och fotograf. Bild tros vara från mitten av 1940-talet.
Bild 4. Stolpboden börjar försvinna bakom vegetationen, möjligen sent 1950-tal.
Ett annat problem med stolpboden var Storskifte och Laga skifte. Då mark skiftades mellan bybor kunde byggnader hamna utanför den nya ägan. Ofta timrades dessa byggnader ned och flyttades till ny grund. I andra fall fick huset stå kvar på grannens mark, i samförstånd. Så var fallet med stolpboden i denna artikel.
Bild 5. En karta från Storskifte 1807. Då fanns ingen stolpbod på den plats den stod i mer modern tid (1885). Däremot fanns en byggnad av motsvarande storlek på annat håll inom gården, varifrån den möjligen har flyttats från. Man noterar gamla tidens gårdstun med byggnader i fyrkant som skydd mot omgivning, betande tamdjur och ovälkomna vilda djur i skogen.
Bild 6. En karta från Laga Skifte 1885. Stolpboden återfinns på dess sentida plats. Det har i övrigt hänt mycket med byggnader. De gamla tunen har öppnats upp vilket exponerar mangårdsbyggnaden. Det är många hus och lador som inte finns idag, eller är utflyttade till följd av markskifte. Vägnät är markerat i rött, och bäcken i blått.
I bild 6 ses att stolpboden hamnat något 10-tal meter öster om markgränsen för undertecknad Skribent. Byggnaden hamnade på gamle Gottlov Bergströms mark, vilket inte var något problem.
I nästa artikel kommer stolpbodens vidare öde berättas, och hur antikvarie vid Länsstyrelsen Västerbotten resonerat.
Gunnar Engström, 2024-01-29
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se